nkaherrgårn

Vi har pratat om Vattnets kretslopp.



1. Vatten avdunstar och blir till vattenånga. Salt följer ej med när vattnet avdunstar.

2. Vattenånga som förts upp med vindar kyls och kondenserar till vattendroppar. Dessa ses vi som moln.

3. Sötvatten faller ner i form av regn, snö eller hagel.

4. Vatten samlas i bäckar och floder och rinner tillbaka till havet.

5. En del vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten. Efter lång tid återanvänder även detta till havet. (Grundvattnet löser salter i marken. Dessa föler med och blir havsvattnets salt.)

6. Växter suger upp vatten med sina rötter.

7. Vatten avdunstar från träden. Dessutom avges vattenånga i samband med växters och djurs cellandning.

s. 86 SYNPUNKT A

KOLLA ÄVEN DENNA LÄNK! http://www-vaxten.slu.se/ekologi/vattnets_krets.htm

Sammanfattning av sidorna 46 - 48 i Synpunkt A

Jorden, Tellus, är det tredje klotet från solen.

Jordskorpan är 35 km tjock i jämförelse med ett ägg så är jordskorpan lika tjock som själva äggskalet.

Avståndet från jordskorpan till jordens centrum är 6400 km.

Jordskorpan vilar på manteln som är mjukt formbar och till vissa delar flytande. Det flytande kallas magma.

I jordens mitt finns en het kärna av järn och nickel.

I manteln sönderfaller radioaktiva ämnen som alstrar värme. Värme sprids också från kärnan. Värmen gör att materialet utvidgas vilket framkallar rörelser i manteln. Dessa rörelser kallas konvektionsströmmar.

Rörelserna i manteln har lett till att jordskorpan spruckit upp och bildat ett antal plattor så kallade kontinentalplattor.

Plattorna kan antingen kollidera, krocka, eller glida isär. Konvergens kallas det när plattor krockar. Divergens kallas det när plattor glider isär. I sprickor mellan plattor kan magma strömma upp och stelna till ny jordskorpa, sker ofta i form av vulkanutbrott. 

Bergskedjorna har bildats genom kolllision av plattor då den ena plattan trycks under den andra. 

Konvergens leder ofta till bergkedjor och jordbävningar.

Divergens leder ofta till vulkanutbrott. 

Vi jobbar just nu med temat ADRESS JORDEN där vi diskuterar rymden, jorden, vattnet och berggrunden.

VÅR PLATS I UNIVERSUM på sidan 156 i Synpunkt A. Sammanfattning:

Astrologi – tro eller uppfattning om att himlakropparnas läge påverkar oss i vårt dagliga liv. Exempelvis horoskop. Finns inga vetenskapliga bevis.

Astronomi – vetenskapen om himlakropparna; stjärnor och planeter. Finns vetenskapliga bevis.

Aristoteles den gamle greken menade att jorden var i centrum och himlakropparna cirkulerade kring jorden. Detta sätt att se på universum kallas GEOCENTRISK VÄRLDSBILD. Kopernicus började på 1500 – talet att fundera kring detta och började tvivla. Han menade att det kunde vara så att faktiskt solen var i centrum och planterna inklusive vår kretsade kring solen, en så kallad HELIOCENTRISK VÄRLDSBILD.

Tycho Brahe var en skånsk astronom som byggde ett observatorium på ön Ven i Öresund. Han studier av universum började visa att den geocentriska världsbilden troligtvis inte kunde stämma. Men han själv trodde dock på den. Brahes efterföljare Johannes Kepler däremot fortsatte Brahes studier av universum och kom fram till att det nog ändå var så att solen var i centrum. Ett paradigmskifte hade skett och den heliocentriska världsbilden blev mer och mer godtagen men inte av alla. Galileo Galilei var även han en vetenskapsman och tillverkade bland annat kikare som förstorade upp till 30 gånger. Han stod bakom den heliocentriska väldsbilden och för detta fick han livsstids fängelse av katolska kyrkan.

Gravitation = tyngdkraft

Gravitationen håller oss tillbaka på jordklotet. Isaac Newton började fundera och formulera idén kring gravitationen. Han är gravitationens upptäckare. Kraften är stor mellan föremål som har stor massa ( som väger mycket). Kraften ökar om föremålen närmar sig varandra. Då jorden har stor massa så påverkas vi mycket. Däremot påverkas vi mindre på månen då den har mindre massa än Jorden. Därför kan vi hoppa högre på månen än Jorden.

Gravitationen verkar även mellan himlokropparna och det är den som håller kvar planeterna i sina banor kring solen. Att planeterna inte faller in mot solen beror på att de rör sig.

Newton förklarade varför jorden och de andra planeterna rör sig runt solen på det sätt som Kepler och Galilei hade föreslagit.