Mer än halva Sveriges yta är täckt av skog. Skogen är vår ekonomiskt viktigaste naturresurs. Den har stor betydelse för vårt friluftsliv. De flesta djuren och växterna i skogen kan inte överleva i något annat ekosystem.

 Efter istiden började först lavar växa på marken. Dessa har förmåga att växa på sten. När lavarna dog och förmultnande tack vare bakterier och andra nedbrytare så bildades näringsrik jord. Då kunde annan växtlighet etablera sig.

 1.      Först kom örter och ris

2.      Senare träd

3.      Vide och björk bildade tidigt små skogar

4.      När klimatet blev varmare och torrare så flyttade tallen in från söder.

5.      När det blev ännu varmare kom ädla lövträd som ek och alm. Dessa trängde undan tallen i södra Sverige.

6.      För 3000 år sedan invaderade de första granarna Sverige.  Granen kom från de ryska skogarna i nordost. De nådde ända ner till norra Skåne.

 
Skogen är uppdelade i fyra skikt:

 ·         Trädskikt

·         Buskskikt

·         Fältskikt

·         Bottenskikt

Se bilden i boken på sidan 78.

 Markskikt – kolla bilden på sidan 79

Barrträd

 GRAN

TALL



LÄRK


Lövträd – björk, ek, alm, asp

·       90 miljoner människor bor runt Östersjön

·         Vad som händer på land påverkar havet

·         80 % av de föroreningar som rinner ut i Östersjön kommer från vattendrag i de nio omgivande länderna

·         70 000 ton kväve och 30 000 ton fosfor rinner ner ut i Östersjön varje år

·         Detta är mer än en fördubbling på 100 år

·         Finska viken och Rigabukten visar tecken på storskalig övergödning men hela havet är drabbat

·         Jordbruket har störst inverkan men också bilismen, orenade avlopp och industrin

·         Ökad tillförsel av kväve och fosfor à havets känsliga ekosystem ändras --> många djur och växtarter kan inte anpassa sig då förändringen gått för fort --> de drabbas hårt och kan till och med försvinna

·         Det finns få anpassningsbara arter i havet som då tar över och växer till tack vare all näring som tillförs

·         Detta gör att den biologiska produktionen ökar --> det blir algblomning

·         Den ökade mängden organismer dör så småningom och faller till botten à nedbrytningen kräver syre à syrerikt bottenvatten har svårt att ta sig in i Östersjön --> bottendöd!

Havet består av saltvatten. Av alla växter på jorden klarar framförallt alger av att leva i saltvatten.

 Havet har ett rikt och varierat djurliv trots detta.

 Världshaven har ett medeldjup på 3,8 km och vissa djuphavsgravar kan vara över en mil djupa.

 Solljus kan bara tränga några hundra meter ner i havsvattnet vilket gör att många invånare i havet lever i mörker.

 Alger är beroende av ljusenergi och finns bara dit solljuset når dem.

 Det finns tre varianter av alger – grönalger, brunalger och rödalger.

 Var och en av dessa alger är anpassade att utnyttja ljuset på ett visst djup se bild sidan 90 i boken.

 Grönalger växer nära ytan.

 Brunalgerna växer under grönalgerna.

 Rödalgerna växer nedanför brunalgerna.

 Ute i havet lever alla alger som plankton. De är mikroskopiskt små och svävar i vattnet nära ytan.

 Världshaven täcker 71 % av jordens yta alltså finns det mycket planktonalger.

 Dessa äts av djurplankton som ägs av större fiskar.

 Ekosystemtjänster som havet står för är bland annat att vi får mycket mat från havet samt att mycket av det syre vi andas kommer från havets planktonalger och blågröna bakterier.

Höga halter av dioxin i sik från Vänern

Sammanfattning av sidorna 86 - 89 Synpunkt A.

En tiondel av Sveriges yta täcks av cirka 100 000 sjöar. Sjöarna får vatten genom regnvatten och avvattnas genom vattendrag vilket gör att sjön håller stadig nivå. Detta om det inte blir ovanligt mycker regn eller påverkan på annat sätt sker.

En sjö påverkas av olika faktorer bland annat påverkas den av den skog som omger sjön vilket i sin tur påverkar havet efttersom alla sjöars vatten slutligen når havet.

Vattnet i sjön samlas upp från den omgivande marken.

  Varifrån rinner vatten till Vänern? Var rinner det ifrån Vänern?

Vi har pratat om Vattnets kretslopp.



1. Vatten avdunstar och blir till vattenånga. Salt följer ej med när vattnet avdunstar.

2. Vattenånga som förts upp med vindar kyls och kondenserar till vattendroppar. Dessa ses vi som moln.

3. Sötvatten faller ner i form av regn, snö eller hagel.

4. Vatten samlas i bäckar och floder och rinner tillbaka till havet.

5. En del vatten tränger ner i marken och bildar grundvatten. Efter lång tid återanvänder även detta till havet. (Grundvattnet löser salter i marken. Dessa föler med och blir havsvattnets salt.)

6. Växter suger upp vatten med sina rötter.

7. Vatten avdunstar från träden. Dessutom avges vattenånga i samband med växters och djurs cellandning.

s. 86 SYNPUNKT A

KOLLA ÄVEN DENNA LÄNK! http://www-vaxten.slu.se/ekologi/vattnets_krets.htm

Sammanfattning av sidorna 46 - 48 i Synpunkt A

Jorden, Tellus, är det tredje klotet från solen.

Jordskorpan är 35 km tjock i jämförelse med ett ägg så är jordskorpan lika tjock som själva äggskalet.

Avståndet från jordskorpan till jordens centrum är 6400 km.

Jordskorpan vilar på manteln som är mjukt formbar och till vissa delar flytande. Det flytande kallas magma.

I jordens mitt finns en het kärna av järn och nickel.

I manteln sönderfaller radioaktiva ämnen som alstrar värme. Värme sprids också från kärnan. Värmen gör att materialet utvidgas vilket framkallar rörelser i manteln. Dessa rörelser kallas konvektionsströmmar.

Rörelserna i manteln har lett till att jordskorpan spruckit upp och bildat ett antal plattor så kallade kontinentalplattor.

Plattorna kan antingen kollidera, krocka, eller glida isär. Konvergens kallas det när plattor krockar. Divergens kallas det när plattor glider isär. I sprickor mellan plattor kan magma strömma upp och stelna till ny jordskorpa, sker ofta i form av vulkanutbrott. 

Bergskedjorna har bildats genom kolllision av plattor då den ena plattan trycks under den andra. 

Konvergens leder ofta till bergkedjor och jordbävningar.

Divergens leder ofta till vulkanutbrott. 

Vi jobbar just nu med temat ADRESS JORDEN där vi diskuterar rymden, jorden, vattnet och berggrunden.

VÅR PLATS I UNIVERSUM på sidan 156 i Synpunkt A. Sammanfattning:

Astrologi – tro eller uppfattning om att himlakropparnas läge påverkar oss i vårt dagliga liv. Exempelvis horoskop. Finns inga vetenskapliga bevis.

Astronomi – vetenskapen om himlakropparna; stjärnor och planeter. Finns vetenskapliga bevis.

Aristoteles den gamle greken menade att jorden var i centrum och himlakropparna cirkulerade kring jorden. Detta sätt att se på universum kallas GEOCENTRISK VÄRLDSBILD. Kopernicus började på 1500 – talet att fundera kring detta och började tvivla. Han menade att det kunde vara så att faktiskt solen var i centrum och planterna inklusive vår kretsade kring solen, en så kallad HELIOCENTRISK VÄRLDSBILD.

Tycho Brahe var en skånsk astronom som byggde ett observatorium på ön Ven i Öresund. Han studier av universum började visa att den geocentriska världsbilden troligtvis inte kunde stämma. Men han själv trodde dock på den. Brahes efterföljare Johannes Kepler däremot fortsatte Brahes studier av universum och kom fram till att det nog ändå var så att solen var i centrum. Ett paradigmskifte hade skett och den heliocentriska världsbilden blev mer och mer godtagen men inte av alla. Galileo Galilei var även han en vetenskapsman och tillverkade bland annat kikare som förstorade upp till 30 gånger. Han stod bakom den heliocentriska väldsbilden och för detta fick han livsstids fängelse av katolska kyrkan.

Gravitation = tyngdkraft

Gravitationen håller oss tillbaka på jordklotet. Isaac Newton började fundera och formulera idén kring gravitationen. Han är gravitationens upptäckare. Kraften är stor mellan föremål som har stor massa ( som väger mycket). Kraften ökar om föremålen närmar sig varandra. Då jorden har stor massa så påverkas vi mycket. Däremot påverkas vi mindre på månen då den har mindre massa än Jorden. Därför kan vi hoppa högre på månen än Jorden.

Gravitationen verkar även mellan himlokropparna och det är den som håller kvar planeterna i sina banor kring solen. Att planeterna inte faller in mot solen beror på att de rör sig.

Newton förklarade varför jorden och de andra planeterna rör sig runt solen på det sätt som Kepler och Galilei hade föreslagit.