SKOGEN SOM EKOSYSTEM





Mer än halva Sveriges yta är täckt av skog. Skogen är vår ekonomiskt viktigaste naturresurs. Den har stor betydelse för vårt friluftsliv. De flesta djuren och växterna i skogen kan inte överleva i något annat ekosystem.

 Efter istiden började först lavar växa på marken. Dessa har förmåga att växa på sten. När lavarna dog och förmultnande tack vare bakterier och andra nedbrytare så bildades näringsrik jord. Då kunde annan växtlighet etablera sig.

 1.      Först kom örter och ris

2.      Senare träd

3.      Vide och björk bildade tidigt små skogar

4.      När klimatet blev varmare och torrare så flyttade tallen in från söder.

5.      När det blev ännu varmare kom ädla lövträd som ek och alm. Dessa trängde undan tallen i södra Sverige.

6.      För 3000 år sedan invaderade de första granarna Sverige.  Granen kom från de ryska skogarna i nordost. De nådde ända ner till norra Skåne.

 
Skogen är uppdelade i fyra skikt:

 ·         Trädskikt

·         Buskskikt

·         Fältskikt

·         Bottenskikt

 

Se bilden i boken på sidan 78.

 Markskikt – kolla bilden på sidan 79

 

Barrträd

 GRAN



TALL



LÄRK


Lövträd
– björk, ek, alm, asp


HAVET SOM EKOSYSTEM - Östersjön




·       90 miljoner människor bor runt Östersjön

·         Vad som händer på land påverkar havet

·         80 % av de föroreningar som rinner ut i Östersjön kommer från vattendrag i de nio omgivande länderna

·         70 000 ton kväve och 30 000 ton fosfor rinner ner ut i Östersjön varje år

·         Detta är mer än en fördubbling på 100 år

·         Finska viken och Rigabukten visar tecken på storskalig övergödning men hela havet är drabbat

·         Jordbruket har störst inverkan men också bilismen, orenade avlopp och industrin

·         Ökad tillförsel av kväve och fosfor à havets känsliga ekosystem ändras --> många djur och växtarter kan inte anpassa sig då förändringen gått för fort --> de drabbas hårt och kan till och med försvinna

·         Det finns få anpassningsbara arter i havet som då tar över och växer till tack vare all näring som tillförs

·         Detta gör att den biologiska produktionen ökar --> det blir algblomning

·         Den ökade mängden organismer dör så småningom och faller till botten à nedbrytningen kräver syre à syrerikt bottenvatten har svårt att ta sig in i Östersjön --> bottendöd!






HAVET SOM EKOSYSTEM

Havet består av saltvatten. Av alla växter på jorden klarar framförallt alger av att leva i saltvatten.

 Havet har ett rikt och varierat djurliv trots detta.

 Världshaven har ett medeldjup på 3,8 km och vissa djuphavsgravar kan vara över en mil djupa.

 Solljus kan bara tränga några hundra meter ner i havsvattnet vilket gör att många invånare i havet lever i mörker.

 Alger är beroende av ljusenergi och finns bara dit solljuset når dem.

 Det finns tre varianter av alger – grönalger, brunalger och rödalger.

 Var och en av dessa alger är anpassade att utnyttja ljuset på ett visst djup se bild sidan 90 i boken.

 Grönalger växer nära ytan.

 Brunalgerna växer under grönalgerna.

 Rödalgerna växer nedanför brunalgerna.

 Ute i havet lever alla alger som plankton. De är mikroskopiskt små och svävar i vattnet nära ytan.

 Världshaven täcker 71 % av jordens yta alltså finns det mycket planktonalger.

 Dessa äts av djurplankton som ägs av större fiskar.

 Ekosystemtjänster som havet står för är bland annat att vi får mycket mat från havet samt att mycket av det syre vi andas kommer från havets planktonalger och blågröna bakterier.

 

 

 

 


SJÖN SOM EKOSYSTEM - artikel


Höga halter av dioxin i sik från Vänern


Ur nyhetsarkivet 2011-11-02

Sik från Vänern innehåller högre halter av dioxin än tillåtet. Resultatet i undersökningen har skickats till länsstyrelserna i Västra Götaland och Värmland. Länsstyrelsen är den myndighet som beslutar om vilka åtgärder som måste vidtas.


Livsmedelsverkets undersökning av sik fiskad i Vänern visar att fisken innehåller så höga halter dioxin att den inte kan säljas till konsumenter enligt nuvarande lagstiftning. Det betyder att fisken kan beläggas med saluförbud, vilket innebär att sik och sikrom från Vänern försvinner från butikshyllor och restauranger.


- Vi inser att det här är en dålig nyhet för yrkesfiskare, sportfiskare och konsumenter. Samtidigt är det viktigt att konsumenterna har tillgång till säkra livsmedel och tyvärr innehåller sik från Vänern för höga halter av dioxiner, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

 

Dioxiner är cancerframkallande och påverkar fortplantningsförmågan, immunförsvaret och hormonsystemet. Dessutom påverkas utvecklingen av hjärnan och nervsystemet vilket bland annat kan ge beteendestörningar.


- Eftersom dioxinhalten är hög, fyra gånger över gränsvärdet, råder vi barn och kvinnor i barnafödande ålder att äta siken högst 2-3 gånger per år, säger Emma Halldin Ankarberg.


Det finns fiskar som får säljas i Sverige trots att dioxinhalten är högre än EU:s gränsvärde. Det beror på att Sverige sedan 2002 har ett undantag för vissa inhemska fiskar. Det är till exempel strömming samt vildfångad lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern. Till följd av undantaget kan dessa fiskar säljas på den svenska marknaden men bör inte ätas oftare än 2-3 gånger per år av barn och kvinnor i barnafödande ålder. Sik finns inte med på listan av undantagna fiskar.

http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Hoga-halter-av-dioxin-i-sik-fran-Vanern-/

Hämtad 20111107


SJÖN SOM EKOSYSTEM - Näringsfattig sjö

De flesta svenska sjöarna är näringsfattiga.

Barrskog --> vattnet får lågt pH och få närsalter --> näringsfattig sjö

Fjällsjöar är näringsfattiga då berg - och moränlandskap innehåller få närsalter.

I en näringsfattig sjö är det lite plankton.
Lite växtlighet. Klart vatten - stort siktdjup > 10 m.

Vattnet färgas ofta brunt av ofullständigt nedbrutna växtämnen, dessa samlas på botten --> dy.

 Fjällsjö

SJÖN SOM EKOSYSTEM - Näringsrik sjö

Lövskog innehåller mycket närsalter vilket även gödslad mark gör. Detta leder till att sjöar som ligger i dessa områden blir näringsrika då de påverkas av den omgivande marken.

Näringsrika sjöar finns på lerslätter nedanför högsta kustlinjen, alltså i södra Sverige. Dessa sjöar omges ofta av lövskog eller åkermark. Det finns här mycket plankton och siktdjupet är < 0,5 m. Mycket växtlighet som ger skydd åt fåglar.

Här finns bladvass, kaveldun, gul svärdslilja, änder, doppingar och sothöns.

Växt och djurdelar --> sjunker --> gyttja --> föda åt bakterier. Vi tillför mycket närsalter i form av gödsling, luftföroreningar från trafik, kan leda --> syrebrist --> fiskdöd

 Sothöna

 Gul svärdslilja

 Kaveldun

SJÖN SOM EKOSYSTEM

Sammanfattning av sidorna 86 - 89 Synpunkt A.

En tiondel av Sveriges yta täcks av cirka 100 000 sjöar. Sjöarna får vatten genom regnvatten och avvattnas genom vattendrag vilket gör att sjön håller stadig nivå. Detta om det inte blir ovanligt mycker regn eller påverkan på annat sätt sker.

En sjö påverkas av olika faktorer bland annat påverkas den av den skog som omger sjön vilket i sin tur påverkar havet efttersom alla sjöars vatten slutligen når havet.

Vattnet i sjön samlas upp från den omgivande marken.

  Varifrån rinner vatten till Vänern? Var rinner det ifrån Vänern?


RSS 2.0